/ Dag boken /

novembver saknad

 
Mitt uppe i skolprojekt och kalasfixande så känner jag en ofantlig saknad till Spanien. För ett år sedan var jag där med den bästa världfamiljen man kan tänka sig att ha. Den var helt fantastisk. Någongång skall jag tillbaka, hälsa på och bara hänga i deras underbara trädgård. Kanske gå ett varv i byn? Titta förbi spirit, finaste hästen. Gå upp på berget och se hela vägen bort till bergen i León. Jag skulle åka tillbaka till Madrid. Springa en runda i parken. Gå in på reína sofia och kolla om Guernica fortfarande hänger kvar. Jag skulle äta kanin och åka till Valencia för att kasta i mig den godaste Paellan spanien kan erbjuda. Men jag vill se mer. Mitt lilla spanska hjärta vill se mer. Jag vill upptäcka alla hörn i spanien. Jag vill se, känna, smaka, dofta och bara var i spanien.
 
Längtar hem? eller bort?
/ Dag boken /

tänker

 
Vad är det för fel? Jag har inte skrivit på hundra år känns det som. Problemet är att jag inte "kan" skriva utan att lägga upp en bild. Och jag vill inte lägga upp gamla hela tiden.. och ajg har inget sug efter att foto nu, eftersom vädret är piss. Skulle dock vilja starta upp tre olika uppdrag. Antingen att fota svartvit, eller studiofoto och som sist skulle det vara roligt att fota gamla rynkiga människor... i svartvit.  SKa ätnka på det!
/ Dag boken /

Vi räddade ett liv




Det här är mjausan, en mager hittekatt ifrån näs som ingen vill kännas vid. Så i söndags fick hon åka upp på Hemse med mig och stört trivs. Så nu är ho. Ren, avmaskad, mätt och fått sova ut. Alva och hon har börjar bli vänner nu och kan till och med äta ur samma matskål. 

Det skrämmer mig att set är så lätt att bara Strunta i en katt, hon kan i och för sig ha gått iväg o försvunnit. Men ingen vet vem hon är, hon är inte märkt eller något. Hon har trallat runt hos farfar i månader. Så varför tog vi hem henne? Antingen hade ho.n dött i vinter (så mager som hon är) eller överlevt och troligtvis fått kattungar... Vilket ger ännu mer hemmalösa katter. 

Mitt motto är alltid "kan man så ska man" och vi har plats för en till, så då är det inte mer än rätt att rädda ett litet liv. Och vi hade tur, denna lilla svartingen är så otroligt gosig och mysig så man kan inte sluta älska henne. Hon går på lådan utan problem och är inte uppe och går på bänkarna. 

Har man inte som vi, plats en för en katt, så finns alltid katthem o polis. Försök fråga alla du känner och lägg ut bilder i FB grupper, katter är inte skapta för att vara vilda.